Information från Wikipedia.
Påskharen är en påsksymbol som ofta förknippas med påskägg. Enligt traditionen är påskharen påskens motsvarighet till jultomten och kommer med (påsk)ägg till barnen. I många familjer anordnas små lekar där påskäggen göms exempelvis i trädgården och barnen får leta efter dem i tron om att påskharen gömt påskäggen.
Påskharens historia
Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland och är känd från 1600-talets senare del i Pfalzoch Elsass. Traditionen var under 150 år ganska okänd i övriga Tyskland, men lanserades på bred front efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna, som en påsksymbol riktad till barn. Ungefär vid den tiden började Tyskland tillverka påskkort, vars motiv ofta bestod av påskharen.
I Sverige omtalas påskharen, tidigast bland tyska invandrare, under 1800-talets slut eller 1900-talets början. Den fick inget riktigt genomslag i landet. När Sverige började tillverka egna påskkort ersattes påskharen med andra påskmotiv. I Sverige är den kanske mest känd som marsipan- eller chokladfigur. Leken med att gömma påskägg förekommer dock även i vissa svenska barnfamiljer.
Haren som påsksymbol
Harens (kaninens) legendariska fortplantingsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren till påsken och andra vårliga fruktsamhetsritualer där man firar livets återkomst efter vintern. Det är också därför påskharen förknippas med ägg, en liknande symbol för återfödelse och fruktbarhet. Detta har lett till den förargliga konsekvensen att småbarn ofta tror att haren lägger ägg.
Som påskharens ursprung har man föreslagit sydtyska bildbröd med påskalamm som misstolkats. Ett annat ursprung kan vara häxornas mjölkhare, bjära, som i gångna tiders folktro var ett övernaturligt väsen som häxorna använde för att skaffa mjölk från grannarnas kor. Den omtalas inte sällan i häxprocessernas protokoll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar